Födelsedagsfirande

I fredags fyllde Robin år och det firades självklart. På kvällen var han ute på middag med sina killkompisar, men jag gjorde brunch till oss och hans föräldrar hemma på dagen och en marsipantårta. De har ingen grön marsipan här (om jag inte varit ute i god tid och köper online, importerat), så det blev en lite tråkig tårta med ofärgad marsipan. Men den smakade gott i alla fall!

I present fick han en fläkt till skrivbordet eftersom det blir väldigt varmt i rummet där vi har våra datorer, och två par byxor. Sedan fick han även en mugg av Elizabeth.

Eftersom han var ute i fredags så gick vi på restaurang med hans föräldrar och syster med man på lördagen. Det blev italienskt vilket aldrig är fel.

Elizabeth är uppklädd inför middag ute.

Elizabeth gav pappa ett eget kort.

Muggen från Elizabeth.

Brunch! Korv, bacon, ägg, amerikanska pannkakor, muffins och fruktsallad.

Pasta Carbonara – mums!

Jämförelse

Tycker det är så kul att jämföra bilder på E från när hon var nyfödd. Hon har ju liksom dubblat sin vikt vid det här laget, så även om hon fortfarande är en ganska liten bebis så är hon mycket större än hon var!

Här ligger hon i babynestet vid ca 1 veckas ålder vs 10 veckor.

Ser ni någon skillnad? 😂

Inget gjort

Får absolut ingenting gjort på dagarna, vilket är lite frustrerande. Elizabeth ammar mycket och när hon väl sover gör hon det helst på mig, och försöker jag lägga ned henne så vaknar hon nio gånger utav tio.

Samtidigt vill jag inte klaga för mycket, för jag älskar det lilla livet, och det är ju samtidigt ganska mysigt att ha henne sovande hos sig. Men det hade varit skönt att kunna städa och plocka lite! Kanske till och med få något gjort på datorn. Hoppas att det blir lite bättre när hon blir äldre. Just nu är hon svår att lägga ifrån sig oavsett om hon är vaken eller sover. Babygymmet är intressant i ca 2 minuter, och ligger hon ensam i säng/babynest så skriker hon bara.

Sover i babynestet för ovanlighetens skull.

Det enda stället hon är nöjd att ligga på är skötbordet, hon älskar mobilen vi köpte på Ikea som hänger där. Men självklart kan jag inte lämna henne ensam på skötbordet, så det är föga hjälp! Funderar på om det går att fixa något så att vi kan flytta den mobilen hon älskar och på något sätt fästa den vid babysittern eller något – då kanske jag skulle kunna få snabbt ta disken eller något i alla fall utan att hon skriker haha!

Får fortsätta jobba på att få henne att ta sina tupplurer i babynestet istället för på mig, och hoppas att hon tycker babygymmet är lite roligare i framtiden. Tills dess får jag helt enkelt njuta av allt bebismys jag får, det är ju ganska mysigt ändå.

Bebismys med sovande bebis.

Leende

Elizabeth började le för några veckor sedan, men jag har inte haft chansen att skriva om det ännu. Det är något speciellt med bebisar när de börjar le, det är som att de är med lite mer och man får en helt annan kontakt.

Självklart log hon tidigare också, men det var mer gaser i magen än något annat. Nu märks det att hon ler när man pratar med henne, eller när hon tittar på leksaker hon gillar.

Nu väntar jag på första skrattet!

Två månader

2 maj och Elizabeth har varit med oss i två hela månader. Det är otroligt hur fort tiden har gått, samtidigt som det är svårt att tänka tillbaka på en tid när hon inte var här.

När hon föddes var hon 44 cm lång och vägde 2060 gram. När hon vägdes senast (vid drygt 6 veckor) vägde hon 3480 gram och var 50 cm lång, så det har allt hänt en hel del!

Vi har hunnit med flera utflykter och besök på dessa månader också. Mamma var här först i drygt två veckor, sedan var en av mina systrar här över en helg. Två turer till Ikea har vi klämt in, och utflykter till Old Harry Rocks, Hengistbury Head och Swanage.

Men mest av allt har vi njutit av att Elizabeth finns här hos oss efter all oro under slutet av graviditeten.

Avslutar med två bilder tagna med en månads mellanrum, där man kan se hur hon växer.

Helgen

I torsdags gick ju Robin och jag på bio medans hans mamma satt barnvakt för Elizabeth. Jag var orolig innan, men det gick faktiskt över förväntan. E sov genom större delen av kvällen, vaknade och tog flaskan utan problem, och somnade sedan om igen. Kunde inte gått bättre!

På lördagen kom min syster Hannah på besök, och vi har haft en jättetrevlig helg även om vädret varit grått och tråkigt. Eftersom hon bara var här i två heldagar så hann vi inte så mycket, men vi hann gå ut på lunch och shoppa på Primark. Och så en del bebismys förstås.

Vi var på ett ställe som heter Conto Lounge och åt lunch på söndagen. Vi valde båda tapas, och det är lika gott varje gång. Elizabeth vaknade som vanligt samma minut som maten serverades, men som tur var gick det att äta med en hand.

Hannah åkte hemåt Sverige idag, så nu är vi ensamma hemma igen när Robin jobbar. Det har varit kul att ha besök över helgen, och det känns alltid så tyst och tomt precis efter gästen/erna åkt.

Det är i alla fall bara en vecka kvar nu tills min bror Isak kommer på besök. Men det är nog sista gästen på ett tag (som jag vet om i alla fall). Ska börja planera min och Elizabeths resa till Sverige i sommar, och då kan vi förhoppningsvis träffa många andra i familjen.

Första barnvakten

Ikväll ska Robin och jag gå på bio och se den nya Avengersfilmen, vilket betyder att vi lämnar Elizabeth med en barnvakt för första gången.

Jag har lämnat henne korta stunder innan med Robin när jag åkt till mataffären, och en gång i ca 1,5 timme när jag var på restaurang. Men ikväll är första gången både Robin och jag är borta, och det kommer vara ca 4 timmar.

Robins mamma ska vara barnvakt, och det kommer säkert gå bra, men är ändå lite nervös så här första gången. Elizabeth tar oftast flaska när det erbjuds, men det är inte alltid och hon vill ofta snutta på bröstet efter ändå – vilket ju inte går ikväll.

Samtidigt kommer det vara skönt om det funkar. Är ju ändå trevligt om Robin och jag kan gå ut tillsammans då och då, även om jag ammar.

Håller tummarna för att allt går bra ikväll. Har sett fram emot denna filmen länge, och hade varit tråkigt om jag måste gå halvvägs igenom för att Elizabeth är otröstlig.

Tiden går

Oj, vad tiden rinner iväg när man är hemma med en liten. Jag vill hela tiden skriva om vad som händer, men hatar verkligen att skriva på mobilen och tror jag haft igång datorn en enda gång sedan vi kom hem från sjukhuset. Har dock insett att jag nog får lära mig skriva på mobilen ändå om jag vill få det gjort. Så testar nu medan jag sitter här med en bebis sovande på mitt bröst.

Elizabeth är nu drygt sju veckor gammal och amningen funkar bra, hon går stadigt upp i vikt och väger nu ungefär som en medelnyfödd. 50 cm lång och 3480 gram (jämfört med 44 cm och 2060 gram som nyfödd).

Just nu är hon in en period där hon vill amma näst intill hela tiden, och helst bara sova på mig. Vilket är både gulligt och frustrerande. Hon vaknar nästan alltid om jag lägger ned henne, så får väldigt lite gjort om dagarna. Hoppas dock att det är en övergångsperiod och att det går över snart.

Ska försöka skriva lite om vad vi gjort de senaste veckorna under de närmaste dagarna, och sedan försöka fortsätta att uppdatera regelbundet.

Planer det närmaste; första barnvakten, besök av syster från Sverige, besök av bror från Sverige (ej samtidigt).

Hoppas ni vill hänga med på vad Elizabeth och jag gör här i England. Ska definitivt försöka bli bättre på att uppdatera!

Nu är hon här!

Fredagen den 2 mars, kl 22.57 föddes Elizabeth Ingrid Christian efter cirka 35 timmar på sjukhuset (medräknat hela igångsättningsproceduren), och 2060 gram.

Vi fick äntligen komma hem från sjukhuset igår, en vecka senare, och det är så otroligt skönt att vara hemma igen. Eftersom Elizabeth var tre veckor tidig (föddes på 37+1) och var liten för tiden så var vi tvungna att stanna på sjukhuset tills de var nöjda med hennes viktuppgång och ätande. Så små spädbarn kan ha svårt att få i sig tillräckligt med mat då de inte har energin att äta.

E kunde inte amma till att börja med. Dels är hennes mun så otroligt liten, och dels hade hon inte riktigt styrkan eller sugreflexen att klara av det. Så hon sondmatades första tiden på sjukhuset. Till slut började vi dock få lite ordning på amningen, och sondmatningen kompletterades med amning.

När amningen blivit lite bättre igen (vi har fortfarande en del problem med att hon tröttnar fort när hon äter, och hon har ibland lite fel sugteknik), började vi toppa upp hennes matningar med en flaska pumpad mjölk så vi kunde se hur mycket hon fick i sig.

Äntligen efter en vecka var vi tillräckligt duktiga på att få i henne mat att vi fick åka hem. Jag är så nöjd över att vara hemma igen, även om jag självklart oroar mig hela tiden över om hon får i sig tillräckligt med mat eller inte. Som tur är har vi stöd av midwives som kan hjälpa till med amningen eller vi kan höra av oss till om vi blir oroliga.

Mest är jag nöjd över att sonden är borta, för det kändes så hemskt att behöva sondmata henne. Och det är inte lätt för ens lilla mammahjärta att lyssna på ens bebis skrik när de sätter dit sonden. De fick dessutom göra det två gånger eftersom hon lyckades dra ur den första efter några dagar.

Nu ska jag njuta av att vara hemma. Kommer skriva min förlossningsberättelse nästa gång jag har tid att sätta mig ner en stund.

Sista natten hemma

Det blir sista natten jag sover hemma nu på några dagar förmodligen. Imorgon kl 7 ska jag ringa in till förlossningen och få tiden jag ska komma in för att starta igångsättningen. Sedan vet man inte hur många dagar det kommer ta, och vi kommer förmodligen få stanna några dagar efter bebis är född också.

Har idag satt ihop vagnen, fixat det sista i bebisens rum och packat min egen väska och bebisens väska att ta med till sjukhuset. (Tar dock bara med min egen imorgon, så får Robin ta med bebisens väska när det närmar sig senare.)

Vad har jag då packat? Tycket det är svårt att veta, och de säger att man bara får ha en väska med sig, vilket är jättesvårt. De flesta som kommer in stannar ju inte särskilt länge, så den restriktionen känns lite som att den är gjord med tanke på dem. (Om det inte är några komplikationer så åker man ju inte in förrän värkarna är ganska täta, och sedan skickar de hem dem efter 2-6 timmar om förlossningen gått bra.)

Själv har jag svårt att få plats i en väska eftersom jag har med 2-3 ombyten etc.

I väskan:

  • 3 nattlinnen (tänker att det blir nog det jag går runt i mest)
  • stora, bekväma pyjamasbyxor och ett par gravidleggings
  • underkläder inklusive aminingsbh-ar
  • morgonrock (vilket de själva skriver att de vill att man tar med)
  • tofflor
  • iPad, Kindle, mobil och laddare
  • en aktivitetsbok, och en målarbok plus färgpennor (behöver ju underhålla mig på något sätt)
  • plånbok
  • blodsocker-kit
  • en Marabou chokladkaka och Ahlgrens bilar (till 1-2 dagar efter förlossningen när graviditetsdiabetesen förhoppningsvis försvunnit!)
  • travel-size shampoo, balsam, duschkräm, deo
  • tandborste och tandkräm
  • handduk (för det får man tydligen inte låna)

Alltså, det är jättesvårt att få plats med allt detta i en väska. Bara handduken och morgonrocken tar ju hur mycket plats som helst! Och det är saker som de sagt att man ska ta med, eftersom de vill att man har morgonrock om man går runt på avdelningen.

I bebis-väskan har jag packat:

  • blöjor i två storlekar (eftersom vi inte vet hur liten hon blir, så har mini storlek + första storlek)
  • lite kläder, både i stl 44 och 50 (igen, eftersom vi inte vet hennes storlek)
  • bomullsgrejer som man använder här när tvättar vid blöjbyte (tvättlappar verkar ej existera)
  • en filt
  • bröstvårtskräm
  • stora, tjocka bindor
  • amningsinlägg
  • en mössa och overall till när vi får åka hem

Har säkert glömt något jag behöver, men som tur är tar det bara ca 15-20 minuter med bil mellan lägenheten och sjukhuset, så i värsta fall får Robin åka och hämta.

Usch, ska försöka sova nu – men det blir inte lätt. Känner mig definitivt ganska nervös inför morgondagen.